först kraschade vi in i en taxi med spårvagnen, sen ville någon ha speed, sen var klockan helt plötsligt halv 5 och jag borde le oftare, då tog vi fel spårvagn på vägen hem, hoppade av, gick i en enorm cirkel och kom tillbaka där vi började, delade u-bahn med folk som nyss vaknat när vi inte ens kunde minnas att vi någonsin sovit, och så gick vi långt i skor som gjorde ont, sen var vi hemma och jag åt yoghurt och gick och la mig 06.30 för att sova en timma och sen har jag varit vaken tills nu. men han från 80-talsfilmen, ni vet, och det leendet, inte allt var galet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar